Jag tror att den rätta kommer komma, men hur ska man se när man är hopplöst förälskad.. I helt fel person. Att veta att det är så fel fast det känns så rätt. Jag tror att man inte inser vad man gått miste om för än det är borta. Men vad gör de? Mister du en står det tusen åter. Världen är full av människor och ditt leende är min favorit. Just du. 

Hur kunde det bli såhär fel? Hur Hamna vi här? Varför är inte allt som de va då, och hur kunde allt ändras så fort? 

Jag tror att jag behöver semester från mitt huvud ett tag, stå utanför och se från en annan vinkel, se hur det kunde ha slutat, se alla fel och hur omaka vi är. Du är inte som jag, vi är helt olika, men endå som två magneter. Jag borde kanske vara försiktigare? Mer kräsen? Men hur ska det gå när du tar upp all min tankekraft? 

I miss You